Vissa dagar får en bra start när morgontidningarna bjudit på skratt och suveränt bitska krönikor. Så denna dag när DNs kulturdel har ovanligt rolig sista sida under Namn och Nytt. Häromsistens var där en sentens från en läsare apropå de, dem, dom-diskussionen: ”Det heter inte domses, det heter derases”. Förutom enligt mig roligt inlägg så kom jag på att i östra, mellersta Småland, så sa vi nog derases, när jag växte upp där. Men vi sa inte domses såvitt jag minns. Krönikör i DN 4/8 Fredrik Strage har rubriken ”Jag kommer att få problem om Sverige lagstiftar mot hädelse”, ett halsbrytande inlägg för yttrandefriheten. Kan inte återges, måste läsas.
I veckotidningen VK, Växjöbladet Kronobergaren, är en insändare av Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete och Per Olof Larsson, medlem i DHR Göteborg. Den har ett budskap som jag instämmer i till 110 %: Gör FN.s Funktionshinderkonvention till lag. Det är 100 år sedan arbetet med att ge funktionshindrade ett värdigt liv startade. DHR, De handikappades riksförbund, blev en organisation som – ofta i motvind – fått igenom rätt till arbete, rätt att röra sig fritt i omvärlden, tillgänglig kollektivtrafik, så småningom LSS. Framåt men ”100 år av frigörelse” som jubileumsboken heter visar att ett rejält kliv behövs för att nå jämlikhet. Inom LSS har försämringar skett, som gör det svårt för många att få en dräglig vardag lik alla andras. DHR, som nu betyder Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet och övriga tillgänglighetsorganisationer kräver att konventionen Sverige skrivit under görs till lag. (Jämför Barnkonventionen som blivit lag i Sverige). Allt för ett jämlikt och fullt demokratiskt samhälle för alla. Bra förslag!
Häftig onsdag i veckan som gått. Med mellandottern på färd för att hitta min farmors boplatser i livet. Farmor Lilly föddes 1876, död 1965. Många gånger har mina syskon och jag besökt de flesta ställena, men nu ska jag ha en rutt i viss ordning så vi kan se helheten. Vi ska förbereda helgen om ett par veckor när mina syskon och jag plus respektive träffas i Oskarshamn och drar runt i närområdet till byar, torp, gårdar, ruiner. Allt börjar bra. Vi kan det här dottern och jag. Obligatoriskt besök på loppisen som drivs av Shalom i O-hamn. Snyggt ordnat! Lätt att få översikt. Besök i damklädesaffären Eminette. Alltid hittar vi något här. Butiken har funnits i många år, kanske sedan 1950-talet. Så lättlunch på Shaloms kafé inne i stan. Alltid bra, alltid vackert väder (ja, vi är ju i Kalmar län) och utesitt. Så färd inåt landet mot Äshult, där farmor och farfar bodde större delen av livet och även jag från två års ålder till fem, då min familj bodde i farmors-farfars undantagshus, på övervåningen. Här hade jag lagt in en paus vid Hultsjön, dit vi skulle gå på stig genom skogen. Där var jag ju som liten och har varit flera gånger senare. I min minnesvärld finns en stig och jag vet att den knappt var cykelbar för länge sedan. Men dit ska vi och vi har stövlar med oss. Jag minns doften av insjö när man närmar sig. Hur det nu är så blir det fel. Trots kartor och näthjälp. Finns flera möjligheter. Vi väljer trolig och det visar sig vara en sentida skogsväg. Slutar i ingenting. Vi går långt och det är långt tillbaka till bilen. Testar nästa. Går långt. Dottern vänder om och hämtar bilen. Det är ju möjligt att köra på den här vägen. Jag går vidare. Kommer fram till den gamla sjöboden som pappa och hans bröder byggde ca 1930. Den är jättefint renoverad, har träaltan. Här finns brygga, båt, grill… Tror det är min kusin med barn som har underhållit detta. De bor alltså i byn Äshult fortfarande, på Äshult 2. Tar annan väg tillbaka till byn. Behövde bara lyfta undan ett mindre träd som låg över vägen. Över 10 000 steg. Sens moral: Starka minnesbilder kan vara överkörda av skogsavverkningar, Gudrun, moderna maskiner och jeepar. En väldigt givande dag. Kom inte till alla platser jag tänkt men till Stubbhult, där farmors mamma och pappa hade ett hemman. Gamla huset står kvar och ser välhållet ut.
Noterade att byarna lever men att mindre samhällen har många tomma hus. Såg så mycket vackert, hus, kor och kalvar, får, hästar. Några vägar hade vi inte åkt tidigare. Byn (eller gården) Snöfversmåla med torpet Nymåla är nog inte besökt tidigare. Den är väsentlig i berättelsen om farmor.
Mötesverksamheten har startat så smått. I veckan hade V i Växjö kommun extra kommunal grupp och medlemsmöte om den segslitna simhallsfrågan. Ny simhall på nytt ställe eller renovera och bygga till på nuvarande plats vid Växjösjön? Efter information av tjänstepersoner och diskussion på mötet så är även V med på att byta plats till Bäckaslövsområdet. Vi var inte överens. Sju av oss röstade för fortsatt planering på nuvarande plats medan 30 röstade för Bäckaslöv. Dock ska nuvarande simhall bevaras för andra offentliga ändamål. Jag kommer nog alltid att tycka att bästa platsen för simhall är där den ligger, tillgänglig för så många på ett enkelt sätt.
Påminner om Hiroshimadagen i morgon lördag kl 19.00, på Vattentorget 1, Café Fontaine.
Carin Högstedt
Växjö 20230804
@hgstedt
