Onsdag morgon. Återigen en så berörande insändare i DN om barnen i Gaza och det ohyggliga våld de utsätts för. ”Varför är du inte argare när de ser barnen i Gaza, Kristersson?” Det är rubriken på en upplevd information om helvetet i verklighetens Gaza och om att vara mamma i Sverige. ”Tänk om Södersjukhuset fylldes med döda och skadade barn, barn som saknar kroppsdelar och tvingas opereras utan narkos, barn som ropar efter mamma och pappa, som inte längre finns?” skriver Ulrika Ellemark (DN 9). Ja, varför tar vi i Sverige inte hand om åtminstone några barn i den fasansfulla situation som nu verkar värre än någonsin? Vi har gjort det förr – de vita bussarna. – Det finns Röda Korset och andra organisationer där, kanske någon invänder, de är på plats. Nej, de når inte fram och dessutom mördas de också. Det borde finnas möjligheter att rädda barn ur helvetet i detta år 2025.
Gårdagen avslutades med konsert av elever på estetiska programmet, musik, på Katedralskolan här i Växjö. Dotterdotter går den linjen och spelar trummor. Bror, mamma, pappa, farmor, mormor – vi är där förstås – för att lyssna på fem olika ensembler. Ojojoj, så många duktiga musikanter! En grupp framför gamla visor. Inte ens i detta sammanhang kan jag höra ”Jag väntar vid min mila…” av Dan Andersson utan att tårarna kommer. Den är så vacker. Kanske är något i generna? Min pappa var i ungdomen kolare vid en mila. Mycket bra från alla ensemblerna! Säger stolt mormor. Så trevligt att få ta del av hur de utvecklas under gymnasieåren.
I förrgår kväll var det också kulturupplevelse. Lina Wolff, författare, besökte Växjö och Bibliotekets Vänner. Hon talade om sin senaste bok, ”Promenader i natten”, och det var intressant om hur litteratur kan formas genom t ex drömmar. Hon talade och läste ur boken, hon var lättförståelig och lättsam, väckte munterhet. Jag har inte läst något av henne men blev nyfiken på hennes litterära alster som jag förstår bl a kan vara surrealistiska. 75-80 personer i publiken. Succé, vill jag påstå.
Men succé vill jag nog inte kalla Regionfullmäktige igår med det stora viktiga ärendet om Ljungby Lasarett och dess framtid. Ska Kronoberg ha två fullödiga sjukhus? Om inte – varför och till vilka konsekvenser för allmänheten, patienter, personal, ekonomi, trygghet, säkerhet? Jag följde på nätet hemifrån. Började bra. Henrietta (S) och Ida (M), nya majoritetens ledare, talade om vad deras förslag innebär; Ljungby lasaretts IVAplatser och vård flyttas till Växjö, men akutvård ska finnas på båda sjukhusen. Det handlar om ansvar, sa Henrietta, inte om partipolitik. Ida betonade att det blir en sjukhuschef på varje sjukhus. Förlåt mig, men jag tyckte det var många klichéer. Men sedan tog det fart. Jag har aldrig känt mig befryndad med Bengt G (KD), men nu måste jag säga att hans redovisning av 30 års utredningar om sjukhusvården i Kronoberg var mycket intressant. Alla utredningar har innehållit begränsningar i Ljungby lasaretts verksamhet, ”nedmontering, avveckling”. Elisabeth P © inledde om oppositionens förslag som framför allt innehåller att IVA-platser behålls i Ljungby. Mycket bra tal, jordnära. ”Att lägga ner IVA-platserna är som att åka cykel med pyspunka”, menade hon. Över huvud taget var ledamöterna pålästa och engagerade, utan tvekan. Det var riktigt spännande, även om utgången var tämligen given. S+M har majoritet. Hela oppositionen ställde upp på de 10 punkter som Elisabeth pläderat för. (V) lade till en punkt om kortare arbetstid för personal. Timmarna gick. Debatten böljade fram och tillbaka. Christer P (V) talade om det otroliga engagemang som finns i frågan från allmänheten, främst i västra Kronoberg, från facken, från näringslivet, från personalen.
Jag tänkte från början att det blir en återremiss, en så kallad minoritetsåterremiss, då bara en tredjedel behövs för beslut. Men allteftersom timmarna gick så kändes det inte aktuellt – tills Anna Z (KD) yrkade återremiss fem timmar efter starten. Lite av västgötaklimax (gammalt uttryck). Orsaken var, enligt Anna, att nu hade oppositionen ställt en mängd frågor som inte fått svar, så då får ledningen en ny chans att komma med bättre underlag. Självfallet blev beslutet återremiss och inget är ännu avgjort om sjukhusens framtid. Ser i Smp idag att Ida (M) tycker att det är slöseri med ett extra fullmäktige, som kostar ca 200 000 kr. Så lågt, så lågt! Det ska den säga som är i farten med att lägga miljoners miljoner på flygbiljetter till Stockholm. Demokrati kostar och får kosta, ja, det vore konstigt och allvarsamt om den inte kostade.
Solen skiner. Snart ska V.s Arabygrupp göra besök på Medborgarkontoret och Centrumskolan, i Araby. Så intressant eftermiddag.
Ha en fin dag!
Carin Högstedt
Växjö 20250409
@www.maqt.se
@hgstedt
0706214959




