Så sitter jag vid datorn och har ett par timmar till det. Först ett VARMT TACK till alla som hört av sig och hoppats att det ska gå bra för dottern, som fick åka till Lund för akut operation. Jag har inte svarat särskilt många, men jag gör det nu kollektivt. Operationen gick bra och dotter kom till Växjö lasarett i tisdags kväll. Så nu kan vi besöka henne – helst inte fler än två personer åt gången mellan 14 och 19. Idag måndag hoppas jag kunna få fatt i läkare för att få mer info om vad som väntar i rehabiliteringen. Rörligheten är nu begränsad t ex.

Ja, det blev en orolig vecka. Måndag åkte en syster och jag till Lund med tåg. Flöt bra. Två av mina döttrar för övrigt födda där på sjukhuset. Det var under tiden jag läste på universitetet. Det var ont om studentboenden på den tiden (också). Jag bodde först på en gård i Lackalänga, i ett uthyrningsrum. Sedan när familjen var ett faktum hittade vi en lägenhet i Kävlinge.

Har deltagit i de möten jag kunnat under veckan; Bibliotekets Vänners styrelse med mycket diskussion om vårens program, många författare tänkbara men de ska ner till ca 4-5 föreläsningar under våren. Det är ju lite jobb men vilket jobb, så intressant med dessa titlar och namn och kunskapen om dem, lästa böcker, lästa recensioner som virvlar runt på mötet. Ja, vilka stimulerande uppdrag jag har! Skrivit tidigare om V.s kommunala grupps studiebesök hos Röda Korset på Araby och hur lycklig man kan bli av ett besök i en verksamhet på 1.5 timmar.  Idag i Smp kan man läsa om att Röda Korsets mötesplats på Araby har uppmärksammats nationellt ”Växjö lyfts som förebild”. Röda Korset och Växjö kommun har en så kallad IOP (idéburet offentligt partnerskap), vilket enkelt uttryckt betyder att de har avtal som ger trygghet och tillit dem emellan.  Gäller tre år i taget.  När Röda Korset bjöd in socialtjänsten till Tallgården för dialogmöte kom 80 föräldrar. Se där ett bra sätt att arbeta med svåra saker! Bra av styret (S+V+MP) i kommunen att sluta flera IOP-avtal med organisationer som Diakonicentrum och Kvinnojouren m fl. Ja, riktigt jäkla bra.

DNs ledare igår 12/10 borde vara obligatorisk läsning apropå socialt arbete. Susanne Nyström skriver under rubriken ”En ensam man är vanligaste socialbidragstagaren”, apropå Tidö-regimens förslag till bidragspolitik med sikte på att få fler att arbeta istället för att leva på bidrag som det uttrycks, men egentligen är ett riktigt elakt sätt att straffa vissa familjer med flera barn. Susanne har grävt i statistiken: ”…antalet socialbidragsberoende hushåll har minskat under åtta år i rad och att typiskt sett inte består av mamma och en pappa med många barn, utan av en enda man, enligt Socialstyrelsens statistik. Av de ca 145 500 hushåll som fick stödet vid något tillfälle under förra året var 42 000 ensamstående barnlösa kvinnor och 60 000 ensamstående barnlösa män – mer än 17 000 av männen fick det i minst 12 månader. Tillsammans tog de emot 6,9 av de 10,9 miljarder som betalades ut. Hushåll med fyra barn eller fler fick 0,7”. Susanne ger exempel från verkligheten på hur bidragsberoendet kan angripas genom samarbete med arbetsförmedling och näringslivet. Se där. Jag har alltid förvånat mig över hur enkelt det är att kalla folk lata men aldrig fråga sig vem som vill anställa? Vad behövs för att arbetslösa och de som söker men inte finner människor att anställa kan närma sig varandra? Gäller både offentlig sektor och privat. Inte behöver 500 000 vara arbetslösa i Sverige eller? Och hur kan man komma på att straffa barnrika familjer för sakernas tillstånd?

Styret i Stockholm (S+V+MP) har i sin budget lagt pengar för att korta arbetstiden inom äldreomsorgen, minst två stadsdelar. Bra! Hoppas på liknande här.

Måste sluta här för att komma med bussen till stan och lasarettet.

Växjö 20251013

Carin Högstedt

@hgstedt

www.maqt.se