Tassi borta. Sorg och saknad. Internationella kvinnodagen, Sveland, Benedictsson, heja kvinnokampen!

2008 14 augusti kom hon, Tassi 2. Mellandottern hade hittat henne i ett dike, övergiven. Ingen i den byn kändes vid henne. Troligen en så kallad sommarkatt med tanke på årstiden. Dumpad helt enkelt. Dotter kom till mamma med kattungen, för hon hade vid den tiden 4 katter själv. Vi, maken L och jag hade då ”bara” en katt. Det klickade direkt mellan Tassi och mig. Namnet fick hon för hon var ytterst lik min första katt i livet: Strimmig i olika färger. Tassi 1 tog jag hem utan lov. Den fanns i en ladugård i Fröjdekulla, någon km från mitt hem i Svalliden. Bonden tyckte jag skulle ha en kattunge och jag bar den hem med hjärtat i halsgropen. Jag var nog 8 år. Vad skulle mamma och pappa säga om detta? Det gick bra. Tassi 1 blev min katt, min enda och bästa vän som jag tänkte många gånger under jobbiga tonår.

Tassi 2 blev min katt, Sally var helt knuten till maken L. Tassi – 15 år av ömsesidig kärlek och tillit. De senare åren ensamma här hemma. Det blir ett tajt förhållande. Vi hade ett språk oss emellan. Men Tassi fick symptom på kroppsliga åkommor. Veterinärbesök som inte löste något. Så fler symptom och till slut bestämde dotter och jag att veterinären skulle titta på henne igen, i torsdags kväll. Jag var fast besluten att jag inte skulle lämna henne på sjukhuset. Ville verkligen inte acceptera det som till slut, efter undersökning och röntgen, var det obotliga beskedet. Inget att göra. Tumörer på lungorna och hon har svårt med andningen. Inte snällt att ta hem henne, sa doktorn. Nej, jag förstod. Hon behövde sova för gott. Hon var inte rädd under den här kvällen. Tilliten fanns. Hela proceduren var lugn och fin. Och nu saknas hon i varje rum, på varje plats där hon brukade sova, på dörrmattan där hon brukade ligga, när jag kom hem.

Söndag idag. Vackert väder men kall natt och om jag hört rätt så ska det bli snö i veckan. Två grönsiskor på besök igår. Länge sedan jag såg dem här. Vintergäck och snödroppar.

Hela lördagen på V Kronobergs distriktsårskonferens. Jag var där som styrelseledamot och sammankallande i valberedningen. Ny styrelse utsågs med 13 ordinarie ledamöter inklusive ordförande. Valberedningen har jag haft ansvar för sedan hösten 2021, då vi började förbereda regionlistan till valet. Efter valet arbetade vi fram ledamöter till uppdragen i Region Kronoberg. Och så har vi förberett valet av ny styrelse. Faktiskt rätt roligt arbete, men nu räcker det hade jag bestämt och avgick från uppdraget som valberedare. Är dock kvar i styrelsen. Livlig diskussion på konferensen kring utveckling och innehåll i styrelsens verksamhet. Det kommer att bli bra. Ambitionerna är höga.

På tisdag kväll har Bibliotekets Vänner Björn Wiman på besök, Stadsbiblioteket 18.00. Det är vårt bidrag i Wägnerveckan. Björn ska tala om sin bok ”I en sal på lasarettet”, om folksjukdomen tuberkulos. På onsdag är det Internationella Kvinnodagen, 8 mars.  Då bjuder Vänsterpartiet Växjö i samarbete med ABF på Maria Sveland på Bäckgatan 14, hon som skrev Bitterfittan och sedan fortsatt sitt feministiska skrivande som journalist och författare. Samtidigt är Elisabeth Åsbrink på Kulturparken Småland om jag har rätt för mig. Hon talar om sin bok om Victoria Benedictsson, ”Mitt stora vackra hat”. Som storläsare av Victoria i ungdomen vill jag gå på det också. Eller så skaffar jag boken. Den kom 2022 och jag har inte läst den.

Carin Högstedt

Växjö 20230305

@hgstedt

www.maqt.se

carin.hogstedt@vaxjo.se

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *